Museets historia
Museets historia
Museet grundades genom ett testamente av makarna Alfred och Hélène Jacobsson, daterat den 18 februari 1925. Enligt testamentet donerades fastigheten Tavastgatan 30 till Stiftelsen för Åbo Akademi med bestämmelsen att hemmet, inrymt i ett tvåvånings stenhus, skulle »stå oförändrad så som ett museum kalladt ”Ett hem”. Efter att Hélène Jacobsson avlidit 1928 och Alfred Jacobsson 1931, omvandlades deras hem till ett museum. Museet öppnades för allmänheten den 29 maj 1932 och verksamheten pågick till krigsutbrottet 1939. Byggnaden revs 1955.
Alfred och Hélène Jacobsson
Hélène (1854–1928) och Alfred (1841–1931) Jacobsson är ett par typiskt för sin tid. Hélène var uppvuxen och uppfostrad i ett förmöget hem, dotter till konsul Alexander Adolf Kumlin och Maria Charlotta Kumlin, f. Kingelin. Alfred var son till kofferdikaptenen Johan Jacobsson och Charlotta Albertina Myrberg. Han blev en framgångsrik affärsman och var verksam i många kända Åboföretag, bl.a. i Kingelin & co ölfabrik, Ångfartsbolaget Bore, Åbo kakelfabrik, Åbo Aktiesparbank, Åbo Klädfabrik och försäkringsbolaget Verdandi. Paret Jacobsson gifte sig 1877 och adopterade en dotter, Kerstin, 1891.
Hemmet på Tavastgatan
Stenbyggnaden vid Tavastgatan företrädde en klassicistisk arkitektur som växte fram i Åbo efter branden 1827. Byggnaden hade två bostadsvåningar, källare och vind. Alfred hade redan 1876 blivit ägare till fastigheten som förutom huvudbyggnaden omfattade ett flertal gårdsbyggnader, stall, fähus och uthus. Familjen bodde tillsammans med tjänstefolket i huset till 1931. I första våningen fanns kök, köksans rum, serveringsrum, stora och lilla matsalen samt i den västra gaveln Alfreds kontor omfattande tre rum. I övre våningen var paradvåningen belägen med representationsutrymme och salong. Här låg även de privata sovrummen, konsulinnans boudoir och Alfreds rum med biblioteket. Husets renässansfasad var uppförd enligt åboarkitekten Charles Johnssons ritning, som sedan sannolikt omarbetats av Carl Ludvig Engel.
Bilder på huset vid Tavastgatan 30
Den nuvarande huvudbyggnadens historia
Trähuset på Biskopsgatan uppfördes med flygelbyggnader och var ett typiskt exempel på nybyggen i början av 1800-talets Åbo. Huvudbyggnaden vid Biskopsgatan 14 är ett mera anspråkslöst trähus än det rivna tvåvåningshuset i sten men representerar ändå samma arkitektoniska stilskede och samma borgerliga kulturmiljö. Det finns många likheter mellan de båda byggnaderna. Bägge byggnaderna är ritade av samme arkitekt, Charles Johnsson.
Båda byggnaderna hade även samma byggherre, dåvarande assessorn, sedermera presidenten i Åbo Hovrätt, Carl Robert Procopé. Han hade beställt ritningarna till stenhuset 1832, även om han sålde gården till hovrättsrådet C. W. Fagerström innan byggnaden uppfördes.
